21 september 2013

Världens mest ointressanta inlägg

Hej ärade läsare!
Jag ligger hemma denna afton för att försöka friska till mig efter 11 dagar av elände. Tisdags förra veckan (10 September) vaknade jag med en halsfluss som bara blev värre och värre. Det blev riktigt obehagligt när jag fick feber så jag är den typen av person som inte haft feber på ca 12 år. Min mor lyckades dock fixa en akuttid hos vårdcentralen på kvällen och jag fick lite penicillin.
På fredagen drog jag tappert till Åland med mina vänner Jenny, Scott och Fredrik för att hälsa på Filip som tillfälligt bosatt sig där för lite jobb.
Vi hade det sjukt trevligt där borta och det är ju så vackert! Men då kommer ödet och ger mig en örfil.
Jenny hade dragit på sig en förkylning som jag vaknar upp med på tisdagen när jag är hemma (exakt 1 vecka efter att jag fick halsfluss). Man märker att min kropp inte riktigt var frisk efter halsflussen för febern kom tillbaka med full kraft (hade ju för bövelen inte slutat ta penicillinet!).
Till historien hör att jag bytt jobb! YAAAY!
Jag är nu ambulerande receptionist på heltid vilket betyder att vissa dagar behöver jag inte jobba men får betalt ändå (WIN). Som tur var fick jag inga uppdrag Tisdag och Onsdag, men på Torsdagen skulle jag ut! Usch vad dåligt jag mådde! Men jag drog på mig min nystrukna svarta kostym och min nyinköpta vita skjorta och drog iväg. Vid lunch blev jag dock bestämt hemskickad med order om att "vila upp dig på fredag så kommer du tillbaka på måndag frisk och kry".

Jaja... Sånt händer.

Nu är alla mina vänner hemma hos Martin och firar hans födelsedag! Önskar jag kunde vara där men nej... Jag ska sitta och hosta lungorna ur mig och snora i soffan.

Önska mig lycka till med att bli frisk!

PickleBix

2 augusti 2013

Stadsstress och Turistpress

Hej alliopa! Sitter för tillfället på jobbet och Ja, jag får sitta och skriva blogginlägg på jobbet. Nice va? ;)

Jag jobbar ju i vår vackra huvudstad Stockholm, men bor ute i förorten. Så varje morgon tar jag pendeltåget till Centralen och sen tuben (tunnelbanan) till jobbet. Och nog har man märkt lite smårutiner folk verkar ha på morgonen.

FRUKOST
Många jag ser på tåget sitter ofta och käkar frukost, vilket jag personligen finner lite smått motbjudande. Är det fullproppat med folk så behöver man väl inte slänga fram en salami-smörgås och tugga i sig. Folks morgonandedräkter är vidriga som de är ändå.

Men men! Nu ska jag inte klaga! Nu ska jag notera saker ;)

Något jag älskar med Sverige är att det verkar alltid finnas gott om utrymme. Det spelar ingen roll om tåget är på bristningsgränsen, passagerarna nuddar aldrig varandra oavsett. Vi svenskar måste ha en fenomenal tendens att forma kroppen efter omgivningen! Råkar man stryka någons jacka med örat eller nått (ja, jag är kort) så får man en sur eller smått äcklad blick. Visst är vi underbara vi pendlare? ;) Frågan är varför vi tittar så äcklat på varandra när vi råkar nudda varandra. Man kunde nästan tro att vi var insmorda i bajs eller nått så som vi håller på...

När man rullar in på Centralen ska man först ut, annars får man ingen mental guldstjärna! Så man står med typ näsan upptryckt mot rutan på tågdörren. Men innan dess så sitter alla och låtsas vara helt avslappnade och sneglar slugt på varandra. Alla tänker det men ingen gör något...
Vem ställer sig upp först?

Man vill inte vara först med att ställa sig och gå till dörrarna, men gärna tvåa. Så om en person visar tecken på att resa sig så är det som att trycka på en knapp. Alla rusar fram till dörrarna.
På tal om knappar!  I stockholm har vi en liten knapp på varje dörrpar (både in- och utsida) så när man stannat och knappen börjar lysa grönt så ska man trycka på den för att dörrarna ska öppnas. Det här är en skitbra idé som gör att vi sparar lite energi på att inte öppna dörrarna i onödan! :)
Anyway, de här knapparna väntar gärna 1,5 sekund efter att man stannat på plattformen innan de börjar lysa. Alla vet om det. Alla vet hur knapparna fungerar. Trots det så blir det som en tyst och frustrerad panik när dörrarna inte öppnas - vilket inte är så konstigt! TÅGET STÅR INTE STILLA ÄN.
Efter ca 540 tryck på knappen så öppnas dörrarna och man tar ett steg som landar i luften innan man inser att det står 50 pers från olika länder, klasser och med olika kroppstyper och brottas om att få komma in på tåget först. Ingen av dem har tänkt tanken att det kanske går av människor först. Det är väl enda platsen på hela resvägen där man faktiskt kommer i fysiskt kontakt med människor.

Så går man ner för trappan och man kommer till min personliga favoritdel.

Das Kaos!

Det är ett slags kaos men som ändå är kontrollerat i den här tunneln som går mellan pendeltågen och tunnelbanan. Det är även helt tvärt om i systemet då en sorts vänstertrafik har applicerats i tunneln. De enda som går åt fel håll är turisterna med stora väskor. De är tydligen för inkompetenta för att känna igen ett system när de ser det (Jag är inte bitter... ;)  ).
Är man stockholmare däremot så spelar det ingen roll vart du är på väg, vart du kommer från, om du har bråttom, tjej, kille, långa ben eller packåsna. Man leker någon form av "150m super-powerwalk". Man sicksackar sig fram mellan människor som sicksackar sig fram mellan andra människor och allt i 170 blås. Även här visar sig den typiskt svenska kulturen genom att man lyckas göra allt det här utan att vidröra någon.

Det blir dock alltid lugnare när man kommit bort från centralen. Anyway... Jag trivs bra i Stockholm<3

//PickleBix

8 maj 2013

Små tips!

Nu tänkte jag tillägna ett inlägg till lite bra saker som jag använder!

1. Netflix
Alla känner väl vid det här laget till Netflix.com. Om inte så är det i korta drag en sida som fungerar exakt som Spotify, fast med film, serier och dokumentärer. Det kostar under 100-lappen (/månad)att vara medlem, och man kan spela upp två olika filmer på varsin dator samtidigt, vilket är superbra! Det betyder att man kan göra som min familj har gjort. Mamma skaffade ett konto som hon, jag, lillebror och båda mina storebröder använder.
Netflix har än sålänge ett ganska fattigt bibliotek med filmer (finns fortfarande mycket dock!) men om man blir medlem nu så får man en gratis provmånad! Det är enkelt att använda och alla utländska titlar är textade.



2. Tropicana Apelsinjuice
Den är alltid god! Men framför allt är den från färskpressade apelsiner! Dvs INTE FRÅN KONCENTRAT! För er som inte vet vad "juice från koncentrat" innebär, så är det att de har pressat frukten för att sen suga ut vattnet från juicen så att smak och oljor från frukten kvarstår. Sen innan ljuicen paketeras så häller de i nytt vatten i juicen. I den här processen så försvinner mycket av det nyttiga i juicen och den får ofta en bitter bismak.
Nej, kör på färskpressat istället.


3. Antiseptisk salva mot finnar
Jag har just upptäckt att den antiseptiska salva jag fick för ett tag sen när jag hade ett konstigt utslag på hakan, faktiskt fungerar mot finnar! Varje kväll tvättar jag ansiktet och smörjer in T-zonen i ansiktet med salvan (finns receptfritt på apoteket) och nu efter bara två tvättar är min hud len och jämn. Till och med porerna börjar synas mindre! Den jämnar även ut bra som en bas innan du sätter på dig foundation!
Nu är inte jag något superproffs, men det här fungerar för mig. Testa!

Salvan jag använder




Nu ska jag ut och njuta av solen! Kram på er!

PickleBix

6 maj 2013

Nej, tyst!

Hej! Bloggtorka, ursäkt, löften om att skriva oftare etc etc etc....

Jag går direkt på ämnet.

Jag är ganska fed up med folk som är falska och elaka. Det finns en person speciellt jag är trött på just nu.
Varje gång vi ses ska hon alltid slänga pikar åt mitt håll och trycka ner mig indirekt genom olämpliga kommentarer. Problemet är att den här tjejen är så FALSK. Jag vet inte om hon är medveten om hur hon kopierar folk rakt av och totalt härmar sina "vänners" åsikter, men hon verkar ha dåligt självförtroende eftersom att hon jobbar hårt med att trycka ner mig med pikar.

I den här bloggen förstår jag om jag framstår som en bitter och hatisk människa, men det här är även en blogg om MINA TANKAR runt olika saker. Typ som en officiell dagbok.
Dock är jag en väldigt hjälpsam och genuint glad och sprallig tjej som inte gör en fluga förnär såvida det inte handlar om djup och ren hämnd.
Det är helt enkelt sån jag är som person. Social, glad, impulsiv och smått galen.

Den här tjejen, anyway,  verkar ha en fetisch för att säga olämpliga saker. Sakerna hon säger sårar inte (jag tar inte åt mig av skitsnack) men jag undrar bara "vad i glödhetaste helvete är ditt problem" när hon säger sånt.
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva henne. Hon är en snäll tjej egentligen, men senaste åren har något hänt. Hon försöker vara någon form av hyperkulturell hipster med värsta moralen, men det failar eftersom att det är så genomskinligt. Så fort man klagar över något så ska hon komma in i diskussionen och berätta hur fel jag har och hur glad jag borde vara över att jag inte har det värre. Herre gud, man kan väl få klaga på nått ibland? Ja, jag vet att jag har det sjukt bra som bor i ett land med rent vatten, skydd mot fattigdom osv. Men om jag är irriterad över att typ min foundation är slut så är väl inte det så farligt att jag säger det? Jo, för då ska hela kavalleriet fram!
"Men man behöver faktiskt inte ha foundation, man kan gå ut utan och JAG använder minnsan inte någon foundation, för det är skadligt mot miljön och...*trycka på åsikter*"

Suck

Jag ber om ursäkt att jag vill fortsätta leva i den standard jag är van vid. Jag bor i ett land där omständigheterna skiljer sig rejält från Afrikas savanner och deras urbefolkning. Jag bor inte i en liten hydda byggd av kobajs och JAG VILL ANVÄNDA FOUNDATION.

Till och med på nyår när jag erbjöd mig att köra alla från nyårsmiddan till nyårsfesten så fick jag en minde uppläxning bara för att jag bad dem om att vi kanske kunde åka lite tidigare så att jag fick öppna min öl någon gång (kunde inte dricka champagne eller vin till middagen EFTERSOM ATT JAG VAR SNÄLL OCH SKULLE KÖRA ALLA).
Hon - "Ah, men ingen tvingade dig att ta bilen, vi kunde lika gärna ta bussen!"
Jag - "Ja, men jag är ju snäll och erbjuder mig att köra för att det går fortare då. Men du som verkar så ivrig att ta bussen kan ju göra det."
Hon - "Du behöver inte bli sur... *nervöst skratt*"
Jag - "Jag är inte sur än, men snart kanske jag blir det..."

Utgångarna är värst. När man sitter bland folk verkar det som om hon ska visa sig på styva linan vilket drabbar mig eftersom att det är jag som får pikarna.
*Sitter med några random killar och vi skämtar om att den ena killen blev målare för att han var dålig på matte. Hon råkar vara målare*
Hon - "Ja, men du är ju arbetslös HA HA."

Jag har viljan och styrkan att uppfylla mina ambitioner i alla fall.

Nej, nu ska jag kolla en dokumentär. Netflix - när du inte orkar med omgivningen för stunden.

PickleBix

13 april 2013

Rull fulle! Eller... Full rulle menar jag!

Tjo people!
Är ganska stressad idag då jag måste fixa mig inför en 50-årsfest. Imorrn ska jag på Studions årsmöte.
Studion är en kulturförening som jag och mina vänner startade 2008 och vi håller oss fortfarande flytande! Men det ser ut som att jag kommer få bära det stora lasset från och med nu (inte för att jag klagar! :D) eftersom mina vänner har lite dåligt med tid över. Själv går jag efter mitt eget motto "Det finns alltid lite till" så om jag inte har tid så ORDNAR jag tid^^

Må ni alla ha en superbra dag!

OBLIVIATE
PickleBix

8 april 2013

Gastar, väsen och annat övernaturligt

Hej! Sorry för skrivtorkan som verkar drabba mig 24/7. Jag har ett nytt mytomspunnet ämne att prata av mig om.

Spöken

Jag har varit skeptisk när det gäller "övernaturliga fenomen"( aka spöken) fram till för ca 7år sedan. De som känner mig väl vet att jag spenderar extremt mycket tid hos min bästis Jenny (my little bon bon). Hon bor i en lägenhet med sin mamma och de har bott där i cirkus 20 år. Dock har vi märkt mycket konstig aktivitet hos henne när vi är där. Bland annat har saker som stått långt in på hyllor och bänkar, helt plötsligt ramlat ner på golvet. Ibland kan man höra påsar prassla i köket även fast ingen är där, man kan se skuggor i ögonvrån som rör sig (Jenny såg sin pappa gå in i hennes sovrum, men när hon gick in dit så var han inte där) och det vidrigaste av allt; Närvaro.

Man ligger i sängen och försöker somna eller så snackar man lite om ditt och datt innan läggdags. Plötsligt smyger sig känslan av att vara iakttagen sig över en och båda märker av det. Båda två tystnar och börjar lite oroligt titta sig omkring och båda vet att den andre känner det, men vi säger det inte högt för att vi inte vill skrämma upp varandra till hysteri. Dock har vi båda noterat liknande händelser, t ex flickrösten inne på toa. 

Jag satt i vardagsrummet på kvällen medan Jenny tvättade av sig sminket. Plötsligt kommer hon utstormande från badrummet med tvål i hela ansiktet och frågar i panik om det var jag som hade sagt något. I och med att jag hade suttit helt tyst och hållit på med mobilen så svarade jag självklart "nej". Hon berättade då att hon hört en liten flickas röst som sagt "Hallå" ganska tyst medan hon tvättade ansiktet.
Igår, ca 6 månader senare, upplevde jag EXAKT samma sak. Jag skulle gå på toa, så jag öppnade toadörren för att kliva in och DIREKT hör jag en liten flicka säga "ho ho?". Med blodet fruset till is frågade jag Jennys mamma om det var hon som sa något. När hon nekade så gick jag skrämt in till Jenny och berättade vad som hänt.

Det här är bara en av alla saker som har hänt. Vanligtvis är det just närvaron som plötsligt sköljer över oss och man kan känna från vilken del av rummet den negativa energin kommer ifrån. Idag släppte Jenny den jobbigaste bomben över mig. Hon tror att det är JAG som är efterföljd av "energin". Hon berättade att igår när vi gått och lagt oss så kände hon närvaron. Trots min rädsla för att vandra omkring i den mörka lägenheten själv så gick jag på toa en sista gång innan jag skulle sova, och Jenny berättade att så fort jag lämnat rummet så försvann "betraktad"-känslan. När jag sen kom tillbaka in i rummet igen kom den tillbaka sa hon.

För några nätter sen fick både hon och jag en chockartad stark känsla av att det var något i rummet. Jenny sa det högt, men jag kände det också. Någonting stod vid byrån och tittade på oss. Det är svårt att förklara känslan, för det känns som om man får mjölksyra i hela kroppen, händerna blir svettiga, ansiktet hettar och hjärtat börjar plötsligt febrilt banka som för att bevisa dess existens.
Jag sa inget högt om hur jag kände just för att Jenny verkligen såg livrädd ut. Hon hade dock sett på mig att jag var rädd trots mitt tappra försök att verka oberörd. Jag satte mig upp i sängen och tittade mig omkring. Det var knäpptyst, men trycket i rummet bara växte och jag ville bara kräkas rätt ut på täcket. Hörde någon gång att man måste "säga till" spöken på skarpen, så jag tog mod till mig och försökte:
"Hej spöket! Vi har ingen aning om vem du är, men du skrämmer oss. Snälla, om du hör mig, visa dig inte, flytta inte på några saker, ge oss inga tecken på din existens. vi är jätterädda. Bara gå ut härifrån och lämna oss ifred tack!"
En 2 sekunder lång paus uppstod medan jag satt blixt stilla för att se och höra om något hände. Plötsligt blev den tryckande känslan så stark att jag nästan fick panik. Det var som om jag var djupt nere i "den djupa poolen" på badhuset, så hård var luften runt mig och så kändes det i kanske 5 sekunder, sen bara försvann allting! Atmosfären i rummet ändrade helt riktning och blev varm, trygg och mjuk igen. Lättnaden spred sig och jag och Jenny kunde obehindrat prata lite innan vi somnade för att föra tankarna på annat än den här upplevelsen.


Jag vet att många är skeptiska till spöken och sånt, men jag kan du medge att jag helhjärtat tror på det. Jag har upplevt liknande saker på flera platser (för att inte tala om villan jag bodde i när jag var yngre. Min lillebror hade också märkt det men inte sagt något) och jag är nu övertygad. Det finns NÅGON form av energi! Vad tror ni om sånt här? Det känns som ett väldigt tabu ämne att tala om. Är det tabu för att folk är för rädda för att tro på det, eller för att det är en så "löjlig" tanke?

Något att tänka på...
PickleBix

14 mars 2013

Kroppsbehåring

Nytt ämne på tapeten! Nämligen kroppsbehåring.

Jag är så sjukt äcklad av kroppsbehåring! Särskilt när det gäller tjejer. Jag förstår verkligen inte tjejer som inte rakar benen, armhålorna eller "nedre regionerna", för det är inte attraktivt (enligt majoriteten av motsatta könet) med hår!
Kroppsbehåringen har inte riktigt hunnit med i evolutionen och det är därför vi har de små fjunen kvar. Vi har ju kläder för att hålla oss varma idag så vi BEHÖVER den inte. Jag blir alltid lika irriterad när någon tjej kommer med argumentet:
"Jo, men det är ju hygieniskt att inte raka sig "där nere". Det fångar upp bakterier och sånt"

...

Så till alla er som tycker att det känns fräscht med hår där nere vill jag tipsa om en (jämfört med galaxens ålder) splitter ny produkt som går ut på ett välformat tygstycke som man bär mellan benen! Trosor kallas de!
Såhär kan de se ut:

Bild från www.xn--hennesunderklder-7nb.se
De funkar på samma sätt som håret fast är utbytbara, finns i alla möjliga former och färger och är inte fullständigt motbjudande! Bär man dessutom det här plagget så kan man riskfritt ha en kort klänning utan att riskera "full insyn" om man t ex sätter sig ner (jag antar att alla med kroppsbehåringen kvar mellan benen inte använder det här plagget eftersom att de då skulle upptäckt att plagget är minst lika effektivt och bra mycket mer praktiskt än en hårboll). Plagget erbjuder även plats för hjälpmedel vid t ex mens. Då kan man klistra i en liten lapp så ni slipper ha det rinnande längs med innerlåren.

Under armarna finns ju håret för att "fördela svettet jämt"... Ett ord:
DEODORANT

Finns också i olika dofter och former. Man kan använda en spray om man tycker att det är ohygieniskt att trycka armhålan mot en boll eller ett stift om och om igen. Det finns "roll on" som fungerar som en gigantisk kulspetspenna ungefär och det finns stift som fungerar som ett lipsyl.

Så slutligen har vi håret på benen. Har ni någonsin träffat en kille som sagt "åh jag älskar att smeka dina håriga smalben... Det är perfekt att klia sig på<33333 puss puss gull gull..."?
Vi har byxor och strumpbyxor för benen och om vi ska vara helt ärliga så värmer inte ens håret på benen. Det är liksom en slaggprodukt från när vi var gorillor typ;)

Jag vill därför uppmana alla tjejer att gå emot hipster-/feminist-trenden och göra sig av med kroppsbehåring! Ni ska se att ni genast blir lite mer uppmärksammade av killarna! Och om ni inte vill vidta den här åtgärden så ska ni fan inte komma och klaga över att ingen kille vill ha er.

Så... Kram på er!
PickleBix